Step 1 - Oyata thiyena issue eka hariyatama andura ganna.
Meekata lesima dee thama internet ekee "ADHD test", "ADHD assessment" vagee search karala ee ena test keepayak karanna. Questions vagayak thiyennee, ewwata answer karanna. Eeken dena ganna puluvan oyata "ADHD symptoms" thiyenawada kiyala. ADHD valata amatharawa "depression, C-PTSD) vagee ewwatath oya vidihatama test keepayak karala ee symptoms thiyenawada balanna. Mokada godak welawata ADHD/depression/C-PTSD vagee disorders keepayakama symptoms thiyenawa goda denekuta.
(Apee langama kenekuta mee issues thiyena nisa mama mee gena godak study kala.)
Step 2 - (Short term solution) - See a doctor
Psychiatrist kenek hamba wenna. (Thiyenne ADHD kiyala kiyanna yanna epaa. Oyata thiyena symptoms witharak explain karanna) Psychiatrist ee gena danna keneknam eya ledee hoyala apita kiyanna onee. Godak welawata medication denawa.
Oya tablets short term veda karanawa, eeth long-term effective nehe. Side effect ehemath thiyenawa.
(Long-term solutions)
Step 2 - Disorder eka gena igena ganna
Kalin oyata thiyenne ADHD da, depression da kiyala hoya gattata passee ee gena puluvan tharam internet eken books valin igena ganna. Hondama vedee thamai ee gena expert kenekgee book ekak kiyawana eka.
ADHD hinda "executive functions" hariyata veda karannee nee. Mee hinda apita emotions control karaganna bee (ikmanata keenthi yanawa, duka daraganna bee, etc.), (short-term) memory adu wenawa, vedak karanna start karanna bee; veda kal daanwa,... Mee issues handa ADHD thiyena kenekuta depression enna puluvan jeewithee asarthaka venna puluvan hinda. Mee deeval venne mee hetu hinda kiyala therum gattama lede control karaganna tikak lesi venawa.
EE hinda mee gena study karanna.
Step 3 - Managing symptoms
Mee wagee disorders honda karanna godak welawata avurudu gaanak yanawa. EE hinda doctorsla symptoms manage karaganna krama kiyala denawa. Mee krama valin ADHD hinda vedak karaganna beri gathiya, tharaha yana gathiya vagee issues poddak control karaganna puluvan. Mee gena internet ekee search karanna. "Managing ADHD symptoms", "adhd treatment"..
Step 4 - Treatment methods
- Godak velawata ADHD valata CBT therapy, good nutrition, meditation vagee dewal thama karanna kiyannee treatments vidihata medical doctorsla.
- ADHD eka genetics nisa (parents to children) or C-PTSD nisa ("Complex trauma") hedenna puluvan.
- Ex. Api podi kaalee ammala/tattala apita darunuwata selakuwoth api kaalayak giyama godak velawata CPTSD symptoms enawa. Vedihiti wife kenekuta unath husband darunuwata selakuwoth CPTSD enna puluvan. ... (Hethuwa "long-term stress" eka hinda)
- EE hinda godak effective solution eka vennee oyata C-PTSD thiyenawada kiyala online test ekak karagena eekata treatment karanna patan ganna eka.
- CPTSD treat karanna life style change ekakata yanna venawa. Ex. Oyagee gedara kenek hari office ekee kenek hinda oyata loku stress ekak enawanam, ee vagee thenakin mulinma ein venna onee. (safe environment) Meeka thama step 1.
- CPTSD valata godakma effective treatment eka venne EMDR. Meeka lankaweth thiyanawa, online search karala balanna. Internal Family Systems (IFS) therapy - meekath oona wenawa.
- Saralawama kiyanawanam treatment method ekedi vennee;
- Mulinma api stressful envirnment eken ein wela safe environment ekaka innee kiyana feeling eka hitata yanna salaswana eka. (Reduce flight,fight,freeze,fawn resonses. ) Kaalayak tisse stressful envirnment ekaka hitiyama api decisions ganne molayee "Prefrontal cortex" eken nevei "Amygdala" kyana kotasen. "Amygdala" kotasin thama saththu decisions ganne. Ex. Minissu pana beeraganna duwanakota ee decision eka ganneeth "amygdala" haraha. C-PTSD hinda ikmanata tharaha gihin darunuwata hesirenna hethuwa meekai. Mokada apee decisions "prefontal cortex" haraha gihin logical decision ekak vidihata genennee nee.
- Safe environment ekakadi apita supportive relationships vedagath venawa. Ee wageema Yoga, martial arts, grounding techniques, etc. meekata godak useful. Meeka stage 1 of treatment.
- Ita passe trauma eka process karanawa, meeka stage 2. EMDR/IFS vagee therapy ekakin meeka karanna puluvan. Apita thaniyen unath karanna puluvan, eth qualified doctor/therapist kenek ekka karana eka vadaa hondai. Meekedi trauma event eka newatha newatha mathak karala eke physical responses adu karanawa. Ex. Apita C-PTSD hedunee gedara "authority father figure" ekak nisa kiyala hitamu. Mee hetuwa hinda ee vage boss kenek ekka veda karanakota apiwa "trigger" vela stress enna puluvan. Api EMDR therapy eka kalama mee vidihata trigger vela stress vena eka adu wenawa. Meditation ehema extemely useful trauma process karanna. (Search Elakiri for Vipassana)
- Stage 3 - Mee stage ekata enakota godak welawata apita denenne gannawa api den "aluth kenek" kiyana feeling eka. Mee hinda kalin thibuna relationships/jobs apita gelapennee nee kiyana eka therum yanna puluvan samahara ayata. Life eka venas wenawa. Methendi ayeth kalin vidihee stress situations/stressful people ekka deal karaddi eeka karanne kohomada kiyana eka therapist kiyala denawa. EE hinda ayeth traumatic situations ekak sidda unath eekata hondian face karanna puluvan. EE vageema apee kali tibuna ADHD/C-PSD/depression vagee godak issues itha hindata "control" vela thewi mee stage ekedi.
Good luck.